Vad är en kupp?

En kupp, eller "statskupp", är ett plötsligt, olagligt och ofta våldsamt störtande av en regering eller styrande myndighet av en grupp individer, vanligtvis inom samma lands militär, regering eller andra statliga institutioner. En kupp syftar till att ersätta den befintliga regeringen med ett nytt ledarskap eller att ta kontrollen. 

Kuppförsök kan ta sig olika uttryck, t.ex. en militärkupp, där de väpnade styrkorna eller en fraktion inom militären försöker ta makten, eller en civilkupp, där icke-militära grupper, politiker eller tjänstemän försöker störta regeringen. Kupper kan motiveras av olika skäl, t.ex. politiska, ideologiska, ekonomiska eller personliga intressen.

En lyckad kupp kan leda till betydande politiska och sociala omvälvningar, vilket påverkar stabiliteten och styrningen i det drabbade landet. Internationella organisationer och det globala samfundet betraktar ofta statskupper som brott mot demokratiska principer och kan införa sanktioner eller uttrycka sitt ogillande som svar på sådana handlingar.

Vad hände i Niger?

Den 26 juli 2023 iscensattes en statskupp i Niger och landets president fängslades av en fraktion av presidentgardet. General Abdourahamane Tchiani, befälhavare för presidentgardet sedan 2011, utropade sig till ledare för övergångsregeringen och tillkännagav bildandet av en militärjunta - Nationella rådet för skydd av hemlandet.

Detta var den femte militärkuppen sedan landet blev självständigt från Frankrike 1960 och den sjunde i Väst- och Centralafrika sedan 2020, där de senaste kupperna ägde rum i grannländerna Burkina Faso, Mali och Guinea.

Trots att president Mohamed Bazoum vägrade att avgå när han satt fängslad i presidentpalatset i Niamey (huvudstad i Niger) upphävde militärjuntan konstitutionen och avsatte den befintliga regeringen. 

I ett tal från överste-major Amadou Abdramane nämnde han att "den ständiga försämringen av säkerhetsläget och regeringens dåliga sociala och ekonomiska förvaltning" ledde till kuppen. Analytiker antar också att de stigande levnadskostnaderna och uppfattningen om regeringens inkompetens och korruption kan ha drivit på revolten. 

Överste-major Abdramane tillkännagav också stängningen av landets land- och luftgränser. Ett landsomfattande utegångsförbud infördes från kl. 22.00 till kl. 05.00 lokal tid. 

Vilka var effekterna?

USA:s ambassad i Niamey uppmanade sina medborgare att undvika icke nödvändiga resor och att tills vidare undvika att resa längs Boulevard de la Republique i Niamey. Ambassaden meddelade också att alla kommersiella flygningar till och från Niamey ställs in åtminstone till och med den 5 augusti 2023. Andra utländska diplomatiska beskickningar i Niger, däribland Storbritannien, Frankrike och Nederländerna, för att nämna några, utfärdade också liknande råd till sina medborgare. 

Trots ett förbud mot all politisk verksamhet rapporterades demonstrationer för regeringen och kuppmakarna i Niamey, nära presidentpalatset, nationalförsamlingen och andra städer som Dosso.

Den 30 juli införde Ecowas (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap) ytterligare restriktioner och stränga sanktioner, däribland en flygförbudszon, stängning av gränserna mot Niger, stopp för alla kommersiella och finansiella transaktioner mellan Ecowas medlemsstater (Benin, Burkina Faso, Cabo Verde, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Liberia, Mali, Nigeria, Senegal, Sierra Leone och Togo) och Niger samt frysning av tillgångar i de regionala centralbankerna. ECOWAS hade också ställt ett ultimatum om att president Bazoum skulle friges och återinsättas i tjänst inom en vecka.

Efter detta samlades tusentals nigerianer som stödde kuppen utanför den franska ambassaden i Niamey och vandaliserade dess lokaler. Säkerhetspersonalen sköt tårgas för att skingra folkmassan. 

Det rapporterades också att överste major Abdramane förbjudit användningen av sociala medier och eventuellt andra telekommunikationstjänster. 

Den 1 augusti meddelade kuppledarna att land- och luftgränserna till Algeriet, Burkina Faso, Mali, Libyen och Tchad åter öppnats. Gränserna mot Benin och Nigeria är fortfarande stängda. Utegångsförbudet förkortades också till kl. 0001-0500 lokal tid. Utrikesministerierna i USA, Frankrike, Italien, Spanien och andra europeiska länder började evakuera medborgare och ambassadpersonal från landet, vilket påverkade de konsulära tjänsterna. 

Hur ser framtiden ut?

Samtidigt som ECOWAS tidsfrist för att återinsätta presidenten löpte ut tillkännagav kuppledarna den 6 augusti att Nigers luftrum skulle stängas på obestämd tid i väntan på ett internationellt militärt ingripande. 

På grund av stängningen av luftrummet har flera europeiska flygbolag drabbats av störningar till följd av omdirigeringar och förlängda flygtider. Enligt FlightRadar24 har flyg till och från den afrikanska kontinenten ställts in eller omdirigerats till andra länder för att undvika Nigers luftrum. Air France ställde in alla flygningar till och från Ouagadougou i Burkina Faso och Bamako i Mali fram till den 11 augusti. Längre flygtider är troliga från flygplatser söder om Sahara. Flyg mellan Sydafrika och London hör också till de drabbade. 

Länder som USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Irland, Australien, Nya Zeeland, Kanada och flera andra har uppdaterat sina reseråd för Niger till "Res inte" på grund av den pågående politiska instabiliteten och ökande diplomatiska spänningar. 

Den 8 augusti fortsatte diplomater att förhandla med kuppledarna, men resultatet och de kommande planerade stegen är fortfarande oklara och obekräftade. Analytiker förutspår ansträngda diplomatiska relationer med västvärlden och även en möjlig ökning av våld och uppror, i likhet med Burkina Faso och Mali. En obegränsad gränsstängning kan också leda till brist på viktiga resurser i Niger. 

Följ och gilla oss: