Under de senaste månaderna har Europa upplevt en betydande ökning av bondeprotester som har lett till stora störningar i resandet. Protestaktioner har rapporterats i Frankrike, Tyskland, Grekland, Polen, Irland, Schweiz, Portugal och flera andra länder på kontinenten. De vanligaste orsakerna till protesterna är stigande kostnader, billig import från utlandet och omfattande regleringar. Dessa skäl åtföljs också av landsspecifika lokala frågor som kravet på att minska kväveutsläppen i Nederländerna och planer på att beskatta jordbruksdiesel i Tyskland. 

EU-toppmöte i Bryssel 

Den 1 februari hölls ett särskilt EU-toppmöte i Europakvarteret i Bryssel för att diskutera halvtidsöversynen av EU:s budget för 2021-2027. Jordbrukssektorn och jordbrukarna var inte en planerad diskussionspunkt vid toppmötet. Men en gemensam protestaktion från jordbrukare i flera länder tvingade upp ämnet på dagordningen. Jordbrukare från Frankrike, Belgien, Italien, Grekland och Tyskland tågade med sina traktorer till toppmötet. De kastade ägg på Europaparlamentet, brände däck och tände brasor. Efter möten med EU-ledarna uppmanade de franska bondeförbunden demonstranterna att gå hem, men varnade för ytterligare konsekvenser om löftena inte hölls. 

Orsaker 

Medan stigande levnadskostnader och jordbrukskostnader är de mest uppenbara orsakerna till oron och missnöjet, är import från Ukraina och klimatfrågor de mest angelägna. 

Import av jordbruksprodukter och andra material från andra länder blev ett stort problem på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Efter krigsutbrottet avstod EU från flera kvoter och tullar för att möjliggöra billig import från Ukraina. Jordbrukare i Polen och Rumänien organiserade månadslånga blockader vid sina gränser mot Ukraina. Jordbrukarna krävde att ukrainska produkter skulle exporteras till de asiatiska eller afrikanska marknaderna istället för till Europa. Franska jordbrukare uttryckte också missnöje över billigare import från länder som Nya Zeeland och Chile. 

Klimatförändringarna är en viktig fråga och ett växande bekymmer för både regeringar och jordbrukare. Jordbrukssektorn står för 11 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. I ett försök att göra unionen klimatneutral till 2050 har man flera planerade politiska åtgärder. Bland annat kräver man att jordbrukarna ska minska användningen av gödningsmedel, införa växelbruk och avsätta viss mark till icke-produktiva ändamål. Enligt jordbrukarna kan dessa krav göra dem mindre konkurrenskraftiga gentemot import från andra länder. Kravet på ett hållbart jordbruk i kombination med efterfrågan på billiga produkter är kärnan i det problem som de europeiska jordbrukarna och beslutsfattarna står inför. 

Regeringens åtgärder 

Jordbrukarna har krävt ökat ekonomiskt skydd och minskad reglering. De europeiska regeringarna har svarat på dessa krav med en rad olika åtgärder. Den franska regeringen utlovade 150 miljoner euro i stöd till jordbrukarna, ställde in en planerad dieselskattehöjning och sköt upp flera planerade åtgärder. Den tyska regeringen ändrade sina planer på att minska dieselsubventionerna. Den grekiska regeringen tillkännagav en förlängning av den särskilda skatterabatten på jordbruksdiesel med ytterligare ett år. EU-kommissionen har föreslagit en begränsning av importen från Ukraina. Den har också meddelat en försening av de regler som kräver att jordbrukare ska hålla 4 procent av sin mark fri från växtproduktion för att uppmuntra markhälsa och biologisk mångfald. 

Sammanfattningsvis kan sägas att medan lantbrukarorganisationerna i Frankrike har avblåst sina protester, fortsätter aktionerna i andra länder i Europa. Trots vissa eftergifter från regeringarna hävdar jordbrukarna att deras krav inte har tillgodosetts. De underliggande strukturella frågorna för det europeiska jordbruket, inklusive behovet av hållbara jordbruksmetoder och rättvis konkurrens på de globala marknaderna, förblir olösta. En lösning kommer att kräva en balans mellan att främja miljömässig hållbarhet, säkerställa ekonomisk bärkraft för jordbrukarna och trygga livsmedelsförsörjningen för medborgarna. 

För mer information om vad som händer just nu, prenumerera på vår blogg. För fler uppdateringar, följ oss på Instagram, LinkedIn och X.

Följ och gilla oss: