Den 19 mars antog Hongkongs lagstiftare enhälligt en säkerhetslag som har potential att inte bara undergräva Hongkongs rykte som ett internationellt affärscentrum utan även ytterligare hota friheterna i den kinesiskstyrda staden. Lagen, även kallad artikel 23, antogs fjorton dagar efter det att den först hade lagts fram i det lagstiftande rådet den 8 mars och innehåller en rad nya nationella säkerhetsbrott som förräderi, spioneri, yttre inblandning samt stöld av statshemligheter. Vissa av dessa brott kan leda till fängelsestraff, till och med livstids fängelse. 

Denna "förhastade" lagstiftning har kritiserats kraftigt och offentligt av länder över hela världen, bland annat Australien, Japan, USA och Taiwan. Några av dessa länder har också uppdaterat sina reseavrådan för Hongkong och uppmanat sina medborgare att iaktta försiktighet om de planerar en resa till denna SAR (Special Administrative Region) i Kina. 

Vad säger lagen? 

Det 212-sidiga lagförslaget, som tolkas som ett försök av de Pekingvänliga lagstiftarna att "täppa till" kryphål i den nationella säkerheten, trädde i kraft den 23 mars. Lagen kriminaliserar allt som anses vara separatism, omstörtande verksamhet, terrorism, spioneri samt extern inblandning i Hongkongs angelägenheter. Brott som på något sätt äventyrar den nationella säkerheten kategoriseras som straffbara med livstids fängelse. Vid spioneri och sabotage (inklusive cyberattacker) är det maximala straffet fängelse i upp till 20 år. 

Artikel 23 ger också möjlighet till rättegångar bakom stängda dörrar. Polisens befogenheter utvidgas därmed till att omfatta frihetsberövande av misstänkta i upp till 16 dagar utan åtal och att hindra dem från att träffa advokater. Även efter att borgen har beviljats kan individen få sin rörelsefrihet och kommunikation begränsad. Om det visar sig att organisationer och företag "arbetar för utländska krafter" kan de förbjudas att verka i Kinas särskilda administrativa region. Här kan utländska eller externa krafter inkludera utländska regeringar, politiska organisationer eller individer; någon som befinns skyldig till att ha samarbetat med dessa för att störa nationella och/eller lokala myndigheter kan dömas till livstids fängelse.  

Dessutom har Hongkongs lagstiftare i alla fall av "oförutsedda omständigheter" full befogenhet att skapa och straffbelägga nya brott. Dessa regler kommer att vara tillämpliga även på handlingar som sker utanför Hongkong (av både invånare och företag). 

Några andra bestämmelser att vara uppmärksam på är:

• Överföring av vissa mål för att prövas på fastlandet. Vissa rättegångar kommer att hållas bakom stängda dörrar (i Hongkong).
• En nationell säkerhetskommission måste inrättas med en rådgivare som utsetts av Peking för att upprätthålla lagarna. 
• Den yttersta makten över hur lagen ska tolkas ligger hos Peking. Om det visar sig att lagen står i strid med någon av Hongkongs lagar är det Kinas lag som gäller. 
• Utländska NGO:s och nyhetsbyråer kommer att övervakas strikt. 
• All förstörelse av eller skada på kollektivtrafikanläggningar kommer att kategoriseras som terrorism.
• De som misstänks för att bryta mot lagen kommer att sättas under hård övervakning, de kan också bli spionerade på. 
• De som befinns skyldiga enligt artikel 23 får inte längre kandidera till offentliga ämbeten.
• Lagen är också tillämplig på personer som inte är permanent bosatta i Hongkong och personer "utanför Hongkong som inte är permanent bosatta".  

Den aktuella situationen i Hongkong

Det är viktigt att notera att detta inte är första gången en sådan lag har införts för att träda i kraft. Redan 2003 försökte lagstiftarna få igenom artikel 23, men den omfattande kritiken från allmänheten (protestaktioner från över 500.000 personer) ledde till att den skrotades helt.

Den här gången är dock stämningen i Hongkong mycket annorlunda. Allmänheten verkar ha dämpats på grund av säkerhetsåtgärder. En stor majoritet av stadens prodemokratiska personligheter sitter i fängelse, antingen dömda eller åtalade enligt 2020 års nationella säkerhetslag. De återstående har försvunnit utomlands. Som ett resultat av detta saknar Hongkongs lagstiftande församling alla prodemokratiska oppositionspolitiker. 

Det offentliga samrådet om de nya lagarna pågick bara i 28 dagar den här gången, vilket är två månader kortare än den tid som avsattes vid det första försöket 2003. Med hänvisning till den feedback som inkom under samrådsperioden uppgav regeringen att 98% "visade stöd" för den nya lagen och att endast 0,7% uttryckte sitt missnöje. Dessutom sammankallade den lagstiftande församlingen särskilda sessioner för den första och andra behandlingen av lagförslaget den 22 mars och inom tre timmar hade det införts. 

Denna "snabbspårning" föranleddes av John Lee, Hongkongs Chief Executive (även kallad SAR:s ledare), som uppmanade lagstiftarna att anta lagen "i full fart". 

Lee förklarade senare att lagen är nödvändig för att "förhindra svartklätt våld". Detta var helt klart en hänvisning till de massiva och ibland våldsamma prodemokratiska protesterna 2019, då hundratusentals Hongkongbor marscherade på gatorna och krävde större självständighet från Pekings kontroll. 

En tredje behandling av lagen är planerad, men datum eller tid har ännu inte meddelats av myndigheterna. 

Global reaktion på artikel 23

Många länder är oroade över att lagen kan komma att allvarligt skada Hongkongs rykte som ett internationellt finanscentrum, men många tror också att den kan komma att undergräva "fri- och rättigheterna" för dem som bor i staden. 

Australien, Japan, Taiwan, Storbritannien och USA har mycket kraftfullt uttryckt sitt motstånd mot lagen. Några av dessa länder uppdaterade också nyligen sina reseavrådan till Hongkong och uppmanade sina medborgare att iaktta försiktighet om de besöker den särskilda administrativa regionen i Kina. Protestaktioner har inletts i vissa länder, nämligen Australien, Storbritannien, Kanada, Japan och USA. I Taiwan samlades dussintals aktivister från Hongkong, Taiwan och Tibet på populära turistorter och fördömde offentligt Hongkongadministrationens agerande. 

Inte bara länder utan även flera intressegrupper och människorättsorganisationer har uttryckt oro över vissa aspekter av artikel 23, till exempel omfattningen av brott som "extern inblandning". Enligt Amnesty Internationals Kinachef Sarah Brooks har just detta brott befogenhet att åtala aktivister som interagerar/kommunicerar med utländska individer eller organisationer. Oavsett vilket ämne som diskuteras kommer en sådan interaktion att betraktas som en "fara för den nationella säkerheten". I ett gemensamt uttalande från det utlandsbaserade Hong Kong Democracy Council har man dessutom krävt sanktioner mot tjänstemän i Hongkong och Kina som är inblandade i den snabba behandlingen av lagen och dessutom begärt en översyn av den nuvarande statusen för Hongkongs ekonomi- och handelskontor runt om i världen. 

"Det är alarmerande att en sådan följdlagstiftning hastades igenom den lagstiftande församlingen genom en påskyndad process, trots att allvarliga farhågor framförts om att många av dess bestämmelser är oförenliga med internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter", sade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Turk, i ett uttalande. 

Svar från Hong Kong & Kina 

Men trots det starka motståndet har myndigheterna i Hongkong och Kina "starkt fördömt sådana politiska manövrer med skeva, faktaförvrängande, skrämselpropagerande och panikspridande kommentarer". Kina gick också till angrepp mot lagens kritiker och anklagade till och med Storbritannien och EU för att vara "hycklare" och tillämpa "dubbla måttstockar". 

Kommentarerna kom när den brittiske utrikesministern David Cameron nämnde att lagstiftningen har äventyrat den kinesisk-brittiska gemensamma deklarationen, ett internationellt bindande avtal som undertecknades 1984 och enligt vilket Peking gick med på att styra Hongkong enligt principen "ett land, två system". 

 "Storbritannien har kommit med provocerande och oansvariga kommentarer om Hongkongs situation ... det beror på det djupt rotade tänkesättet som kolonisatör och predikant", sade Pekings utrikeschef i ett uttalande.

På hemmaplan har Hongkongs justitieminister uttalat att medborgare som upprepade gånger lägger ut och uttrycker att de håller med om utländsk kritik kommer att betraktas som skyldiga till att ha uppviglat till hat mot myndigheterna. 

"Låt oss säga i extrema situationer, om någon upprepade gånger lägger ut [utländsk kritik] på nätet och visar sitt samtycke - och att de lägger till kommentarer enbart för att uppvigla andra människors hat mot Hongkong och centralregeringen - då skulle det naturligtvis finnas en risk", sade Paul Lam i en tv-sänd intervju. 

Det som återstår att se nu är dock om denna drakoniska lag, som de internationella medierna hänvisar till, kommer att lyckas "säkra (Hongkongs) välstånd och stabilitet" eller om den kommer att utgöra en djupgående utmaning för den internationella ordningen och hota att ytterligare försämra förbindelserna mellan Kina och resten av världen.