
Världshälsoorganisationen (WHO) är oroad över att omfattningen av utbrotten av ebolavirussjukdomen (ebola) i Guinea, Liberia, Nigeria och Sierra Leone är underskattas av den officiella statistiken. Hur kan detta vara möjligt?
Hälsovårdsmyndigheterna tror nu att det finns betydligt fler fall av sjukdomen än vad man tidigare trott. Det finns flera skäl till att de nuvarande officiella uppskattningarna kanske inte ger en korrekt bild av situationen.
Många människor i dessa länder är rädda för sjukhuset och tror att vård på en isoleringsavdelning kommer att leda till ytterligare infektion och säker död. Därför kan det hända att människor helt förnekar att de själva eller deras nära och kära kan ha ebola. Det är också osannolikt att vissa människor skulle rapportera ett misstänkt fall av ebola på grund av den stigmatisering och det sociala avståndstagande som följer med en eboladiagnos.
Eftersom det inte finns något botemedel tror många familjer att deras sjuka nära och kära nästan säkert kommer att dö, även om det finns ungefär 50-60% chans att överleva. Därför tenderar de att gömma sina smittade nära och kära hemma i tron att de kommer att må bättre där än på ett sjukhus.
Många människor i byarna på landsbygden gör sig av med liken utan att meddela hälsovårdsmyndigheterna eller utreda dödsfallen. De har en medfödd misstro mot hälsovårdsmyndigheterna, som kommer att ta liket från familjen för att kremera det eller begrava det på ett säkert sätt. Detta står i stark motsättning till de lokala kulturella begravningsrutinerna. I vissa fall har epidemiologer rest till byar och räknat antalet färska gravar som en grov indikator på misstänkta fall.
Utbrottet sprider sig mycket snabbt och det internationella stödet i form av personal, förnödenheter och utrustning kan inte hålla jämna steg. Sjukvårdspersonal som måste arbeta nära ebolapatienter är också rädda för att själva bli smittade och många har flytt. Det finns inte tillräckligt med personal för att följa upp ebolapatienternas kontakter för att kunna spåra utbrottet. WHO uppskattar att 10 procent av en ebolapatients kontakter kommer att fortsätta att utveckla symtom på ebola. Många av dessa kontakter kan inte undersökas på grund av personalbrist.
Sjukhus och andra vårdinrättningar är överhopade med ebolapatienter och många allmänna kliniker har stängts. I vissa områden, framför allt i Monrovia, har i stort sett all sjukvård stängts ner. Denna brist på tillgång till rutinmässig sjukvård leder till ännu mer rädsla.
I Liberia fylls nyöppnade behandlingsanläggningar omedelbart med nya ebolapatienter, vilket tyder på att det finns många patienter i samhället som inte identifieras av det nuvarande övervakningssystemet. I Liberias huvudstad Monrovia öppnade till exempel ett behandlingscenter för ebola med 20 bäddar under veckan den 15 augusti 2014 och fylldes omedelbart med över 70 patienter.
Det finns också områden som kallas "skuggzoner", där ebolafall och dödsfall misstänks men inte kan räknas eller undersökas på ett adekvat sätt på grund av misstro mot hälsovårdspersonal eller brist på adekvata transporter och personal.
Den intensiva rädslan i samhället och den bristande tillgången till sjukvård bidrar också till plundring och mobbning, vilket leder till både ytterligare spridning av sjukdomen och ytterligare komplikationer för övervakningen av de misstänkta fallen. I West Point township i Liberia inrättades till exempel en tillfällig förvaringsplats för ebolapatienter. Många i lokalsamhället trodde dock att denna anläggning i själva verket var en klinik för allmän sjukvård. Ryktena spreds i närliggande samhällen som har liten eller ingen tillgång till sjukvård. Familjer från dessa andra samhällen tog med sig nära och kära med olika sjukdomar till anläggningen, där de kom i kontakt med misstänkta ebolapatienter. Samhället i West Point ogillade närvaron av patienter som inte kom från West Point township, vilket ledde till upplopp, plundring och spridning av potentiellt kontaminerat material.
Den fulla omfattningen av utbrottet är fortfarande okänd, men WHO:s epidemiologer arbetar tillsammans med Läkare utan gränser och USA:s Centers for Disease Control and Prevention för att hitta sätt att göra mer exakta uppskattningar av antalet ebolafall. Vissa myndigheter uppskattar att epidemin kommer att inte tas under kontroll innan patientantalet når 20.000 personer under det kommande året.