Rabies - inte bara något för din hund att oroa sig för

Infektionen börjar med en allmän svaghet, feber och huvudvärk, precis som en vanlig influensa. Men sedan börjar odjurets rabiata bett att sticka och klia. Inom några dagar blir du förvirrad, upprörd och ängslig. När din hjärna fortsätter att svälla börjar du bete dig onormalt och irrationellt. Snart upplever du paranoia och hallucinationer, som utvecklas till fullfjädrad delirium. Du kan inte sova och du blir oförklarligt rädd för vatten. Ett slut på galenskapen kommer strax därefter, eftersom döden nästan undantagslöst inträffar inom 2 till 10 dagar efter de första symtomen.

Det här är inte en zombieskräckfilm, utan en mycket verklig och fruktansvärd sjukdom med ett välkänt namn.rabies.

Från latin rabies, som betyder "galenskap"

Rabiesvirus överförs oftast genom infekterad saliv från ett bett av ett rabiat djur. Det har också förekommit mycket sällsynta fall av människor som får rabies när smittsamt material från det infekterade djuret, som saliv, kommer direkt in i ögonen, munnen, näsan eller ett sår.

Rabies orsakar cirka 55.000 dödsfall bland människor årligen i hela världen, med 95% av dödsfallen i människor på grund av rabies inträffar i Asien och Afrika.

Enligt CDC "är sjukdomen nästan alltid dödlig när kliniska tecken på rabies uppträder". Överlevnad är extremt sällsynt när en person börjar visa tecken på rabies. Det har förekommit mindre än 10 dokumenterade fall där människor har överlevt klinisk rabies, och endast två av dessa fall har inte föregåtts av förebyggande åtgärder eller behandling.

Risk för resandefolket

Rabies finns över hela världen, på alla kontinenter utom Antarktis. Det finns dock vissa länder som inte rapporterar några inhemska fall av rabies och som därför kallas "rabiesfri".

Risken för resenärer att få rabies beror på resmålet och de aktiviteter som de kommer att ägna sig åt under sin resa. Det är helt enkelt så att ju större risk det är att bli biten eller riven av ett rabiesinfekterat djur, desto större är risken att drabbas av rabies.

Resenärer som löper högre risk är de som deltar i aktiviteter som innebär nära kontakt med djur (grottutforskning, camping eller vandring i områden där rabies förekommer), liksom de som arbetar i nära kontakt med djur (veterinärer, djurskydds- eller viltvårdspersonal och laboratoriepersonal). Barn löper också en högre risk eftersom de oftare leker med djur och är mindre benägna att rapportera att de blivit bitna eller rivna.

Behöver jag verkligen en rabiesvaccination?

Rabiesvaccinationen omfattar 3 injektioner med vaccinet, som alla ska tas före resan. Vaccinationen kan vara ganska dyr. Om du blir utsatt för rabies måste du fortfarande söka läkarvård, oavsett om du har fått vaccinet eller inte. Vaccinet bidrar bara till att förenkla behandlingen av rabies och ger skydd när någon inte inser att de har exponerats eller om behandlingen fördröjs.

Rabiesvaccination rekommenderas för viss internationella resenärer, baserat på några olika faktorer:

• Förekomst av rabies i destinationslandet
• Tillgång till mediciner mot rabies
• Aktiviteter som de planerar att delta i
• Vistelsens längd

CDC har sammanställt en tabell som sammanfattar deras rekommendationer för rabiesvaccination, som du hittar här här. I princip rekommenderas vaccinet endast för resenärer som kommer att vara i nära kontakt med djur, t.ex. veterinärer, djurskötare, fältbiologer, grottforskare, missionärer, biologer och vissa laboratoriearbetare.

Undvik herrelösa djur

Om du vill förhindra rabies måste du förhindra djurbett. Och för att göra det är det viktigaste att komma ihåg att undvik herrelösa djur! Jag är själv djurvän och vet att det här kan vara svårt för vissa resenärer. Den där herrelösa hunden eller kissen kanske ser väldigt söt och fluffig ut och behöver några seriösa gosar, men tänk två gånger.

Omfattande studier har visat att rabiesviruset kan utsöndras i saliven hos infekterade djur flera dagar innan de visar symtom. Så djur med rabies kommer inte alltid att ha frågetecken och uppträda oberäkneligt. Ibland visar de inga symtom alls och kan bli utåtagerande och bitande utan någon som helst provokation.

Resenärer bör också undvika kontakt med andra vilda djur. Fladdermöss är vanliga bärare av rabies och vissa fladdermöss har mycket små tänder som kanske inte ger ett uppenbart bitmärke.

Om du blir biten ska du tvätta såret noggrant och omedelbart med tvål och rent vatten. Sök omedelbart läkarvård. Postexpositionsprofylax (medicinering för att förhindra infektion efter exponering för viruset) måste ges så snart som möjligt efter exponeringen. Beslutet att påbörja postexpositionsprofylax beror på rabiesrisken i ditt område, din exponering och vilket djur du exponerats för.